Förutom honom jag skrev om på dag 22, och alla de hemska minnena så är det saknaden som får mig att gråta.
Saknaden efter min mormor som dog för lite mer än ett år sen nu...
Saknaden i början var verkligen olidlig, så overklig och ja verkligen jätte hemsk...
Nu är det hemskaste över, och nu har man insett att aldrig mer är en lång tid.. så nu får man bara inse och bita ihop,
att man aldrig får en kram från sin älskade mormor, hon man har så många barndomsminnen med,
aldrig mer en puss från sin älskade mormor... och aldrig få känna den speciella "mormor lukten" igen...
God jul & gott nytt år mormor, hoppas du har det bra där du är nu.. ♥



HEMSKA TANKAR, WÄÄÄÄÄ!!

xoxo Francy ♥