Hittade detta stycke på en blogg.
Jag instämmer precis!

"När fan blev allt så ensamt? Man kan vara på en helt underbar fest med helt underbara personer, och bara för att en viss låt spelas rasar allt samman och du hittar dig inlåst på en toalett en kvart bara för att kunna återhämta sig så pass mycket att du kan gå ut med ett leende och dansa som om ikväll var vår sista kväll. När går det över? Kan man inte bara lära sig någongång?"

Ville bara säga det.
Ska fortsätta spamma låten och troligen kolla på lite mer TBBT (beroendeframkallande!!!) innan jag sover.
Sovmorgon gillar jag, inte ofta jag har det liksom. ♥

Detta är från Håkan Hellström, som har skrivit många människors känslor och liv innan de ens känt det.

 

"Livet förändras var jag än går, och det kommer kanske inte alltid va vi två. Bara så länge det finns stjärnor över oss, och, bara så länge våra hjärtan klarar av att slå."

 

"Vad jag bryr mig om nu är dina armar om mig, även om jag vet att jag måste glömma dig"

 

"Slutet har just börjat mellan dig och mig."

 

‎"Jag blir hellre ensam än lycklig med någon annan."

 

"Jag var ingen.
Du var aprilhimlen."

 

"Vad vet du om gryningen
förrän du mött varje morgon med sömnlösa ögon

Och vad vet du om kärleken
Förrän du förgäves hatat den
Och vad vet du om när hjärtat kan bränna
För kärlek som aldrig kan dö
men inte heller leva."

 

"Jag vet inte vem jag är - men jag vet att jag är din."

 

 

xoxo Francy ♥