Sitter i min säng och är deprimerad.
Kan bara säga att den här operationen kom så jävla olägligt som möjligt!
(Jag vill alltså gå på Hagafest med mina kära vänner, för det är sjukt kul!!)
Känns som att jag även har tappat min förmåga att kunna socialisera mig med andra människor...
Det är väl så det går när man inte kan prata så mycket!

Därför tror jag nog att jag far iväg någonstans imorgon och försöker hitta lite lycka...
Skulle varit roligt med sällskap, men blir nog svårt att hitta det vid det här laget!
Får sitta och tänka lite på tåget, då är det lätt att tankarna bara fladdrar runt.

"Dream as you'll live forever, live as you'll die today."

Said and done!