:((((

jag orkar inte mer.

igår på jobbet höll jag på att börja storböla.
satt och ville inte prata, ville bara fokusera på att ta djupa andetag för att inte gråta eller hyperventilera.
lycka till med att inte prata när man sitter i kassan!!
fick tårar i ögonen när jag satt på bussen istället, kul.
gick sedan på kupolen och har insett att jag har blivit folkskygg.
gillar inte när det är massor av okända människor runt omkring mig.

senare på kvällen blev det bättre när jag fick reda på att min mamma ska jobba fyra pass på P&L = jag får ett pass!
och sedan att evert faktiskt är ganska söt.

idag gick det åt helvete igen.
först bra början, vakna, fixa min WB-tavla och åkte till MAX med mami.
sen kom jag hem och städade för det såg förjävligt ut (ÄVEN fast jag innan tänkte en miljon gånger att jag skulle låta pappa städa för nu har jag städat upp extremt många gånger... dubbelmoralen igen)
då när jag står med moppen i handen så kissar Evert på mattan... wihoo.
tänkte att jag skulle ta ut både cosmo och Evert samtidigt... never again.
Evert drog i kopplet så mina händer blev lila, sedan skulle han "leka" alltså typ hoppa på Cosmo,
och det var halt / vattenpölar överallt...

Kom hem och skulle torka deras tassar och dom ville bara bita mig,
så då brast det. Jag började stoooorgråta, skrekgrät verkligen.
Då började C skälla på mig extremt mycket, och sen BET HAN MIG medan jag grät.
Evert drog hela tassen över mitt ansikte, med sina vassa klor.
Försökte komma in på mitt rum men snubblade på kopplena och föll och grät ännu mer.
Sen kom jag in till slut och skrekgrät i fem minuter non-stop.
Sedan låg jag i sängen och kollade ut på mitt rum helt apatisk och orkade inte resa mig upp.

Kul att man sedan läser att mina f.d vänner som jag har försökt bli sams med ska hitta på något med K som fyller 18 idag... detta är då tacken för att man bjöd alla dom på min f-fest?
fyfan, jag vill aldrig gå utanför min dörr igen.
jag mår så himla dåligt nu, vill bara dö.
jag funderar på sätt jag kan dö på, för jag orkar inte den här skiten nå mer.
för att må dåligt varje dag tär på krafterna och ens livslust.
att sedan att må SÅHÄR dåligt är verkligen så att man känner att slutet är nära.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: